Den såg man inte komma

Att jag skulle skriva blogg. Haha. Ja vi får väl se. Jag såg inbjudan till #blogg100 på Twitter och tänkte att varför inte? Man har ju alltid mycket att berätta. 

Ursäkta torftigheten. Det här blir inte flashigt med en massa snygga bilder och teman. Nej jag är ju ny på det här. Tänker liksom bara skriva. Så länge.

Betraktelser ur perspektivet medelålders pappa med vuxna döttrar och en alldeles sprillans liten son som ännu inte ens fått komma hem ännu, nu 17 dagar gammal. 

Perspektiv ändras ständigt. Det är lätt att vara feminist med tre döttrar. Jag vill att de ska få vara precis så mycket kvinnor de vill och alltid mötas med respekt och rättvisa. När ett barn föds och allt inte är exakt som man alltid tar för givet att det ska vara så får man nya perspektiv. 

Men en sak förändras aldrig. Min tilltro till människan. Jag må oroa mig och ha ångest men jag tror på dem jag möter. Och jag bemöter dem alla med respekt. Behöver man vara så himla mycket mer pk än så?

Varför ‘guldnappen’? 

Jag hoppas kunna uppmärksamma människor och företeelser som är värda det. Och jag ger dem bildligt en guldnapp. Min egen lilla Oscar. Ur mitt perspektiv.

Eller så skriver jag bara dravel. För att det är det som fyller mitt sinne just då.

På twitter är jag TänkSjälv @hanhildingsson

Leave a comment